ÄR LITE UR FUNKTION, TACK VARE DIG

2010-11-01 † 18:56:10

Alla murar har rasat, det enda försvar jag hade kvar har du så lätt slagit sönder,
så nu är det bara att traska över ruinerna och bosätta sig i mitt veka idiot-hjärta igen,
 på obestämd tid. Du är inte välkommen, men det är försent, för du har redan gjort dig
hemmastadd som om det vore din naturliga plats och du verkar inte ha en tanke på att
 försvinna än på ett tag.

Jag längtar till den dagen då dina ord inte når in till mig längre. Du vet, orden som känns
 enda in i själen och får bröstkorgen att sprängas för att det känns så jävla mycket.


Du lämnade mig hand i hand med funderingar,
du gör mig sömnlös med tankar som inte borde existera,
du slår ikull mig med frågor utan svar.


Du kommer alltid vara min alldelse egna polstjärna, den som lyser starkast av oss alla!
Och du vet, vi lever alltid under samma himmel, vi vandrar genom livet tillsammans men dock isär.

Du är en vän som jag har lärt mig att sakna och jag ska lära mig att leva trasig.


& på något konstigt sätt trivs jag lite i mitt kaos.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0