Det värsta känslan i världen är att förlora den du älskar och sedan fortsätter älska honom med all kärlek du har att ge. När du går och lägger dig på kvällen är han allt du tänker på & du vaknar likadant. Men det är ännu värre när drömmarna om honom kommer, alla dessa nätter som du drömmer om att han är din.  Det är då du vaknar upp gråtandes, för du vet att tiden aldrig kommer komma tillbaka, och allt du vet är att det är ditt fel att han aldrig kommer bli din igen. Du insåg aldrig vad han betydde för dig försen han var borta. Du insåg aldrig med hur mycket kärlek han en gång höll dig så hårt , och nu finns ingenting kvar. Du fortsätter fråga dig sjäv: varför gör kärleken så ont, när det är tänkt att vara någonting så fint?

Du fortsätter intala dig själv att det kan alltid vara värre. Medans dina vänner forsätter tala om för dig att försöka hårdare & du lovar dem att du ska försöka. Var eviga morgon och var eviga kväll påminner du dig själv om att du måste försöka lite till, det är allt som krävs. Och du försöker verkligen, du gör ditt bästa, vissa dagar är du lycklig, vissa dagar inte. Men du har lärt dig att hantera det, även de dagar då allt går åt helvete, du fortsätter alltid att övertyga dig själv att du klarar av det & det kommer bli en bra dag i morgon.

Men när dessa gråa dagar fortsätter komma allt oftare och hoppet känns som bortblåst, det är då vill du intalar dig själv att du kommer glömma honom. Du försöker säga till dig själv att han inte är bra för dig, han kommer ändå såra dig i slutänden, och den smärtan kommer inte vara i närheten av någonting du känt tidigare. Så för allt i världen försöker du, det gör du verkligen! Men du kan inte komma över honom. Om du bara kunde glömma hans leende, hans varma famn, hur han brukade kolla på dig så hade du kunnat hantera din värld, men du kan inte gömma dig för dessa saker eftersom det alltid finns där och oavsett hur mycket du än försöker, kommer de alltid att finnas där. Även de stunder du har lyckats övertyga dig själv att du har gått vidare och att dessa saker inte längre utlöser minnen lika lätt som förut, kommer det alltid att finnas där. Kanske till och med tydligare än tidigare, för minnena är allt du har kvar. För du vet, du kan aldrig glömma någon du har älskat, även om du kanske vill det, men det går inte. Kärlek går aldrig att glömma oavsett hur hårt vi än försöker och hur mycket vi än tror att det ska lindra smärtan. Det kommer alltid att finnas där. För alltid.