du är han som jag ringer till mitt i natten när tankarna i huvudet snurrar alldeles för fort
och hjärtat snart expoloderar i hundratusentals bitar. han som säger att det inte gör något
att klockan är halv två en torsdags natt, han som säger att jag kan ringa honom när som
helst och som vill vara där och hålla om mig när det är svart. han som är min bästa vän och
 han som får mig att le. oavsett hur ont det än gör.
Honom släpper jag taget om nu..

Jag kommer sakna ditt skratt,
jag kommer sakna din röst,
jag kommer sakna att ringa ibland och berätta hur det går..

salta lite här där det är öppet. sår ska inte läkas. det är bara för töntar.
häll två kilo salt i mina sår, jag kanske förtjänar det.

jag vill aldrig byta ut dig, bara sätta dig åt sidan lite för att ha plats för någon ny.
 utan att tappa bort dig. det är tragiskt. eller mänskligt. jag vet inte.
(du med ärret jag alltid lägger märke till men aldrig kan komma ihåg
hur det hamnade där och nu klär din hy.)

& egentligen vill jag bara slippa vara boven.